Att efter en genomförd Triathlon på distansen Halv Ironman få slå sig ner bland de jag mest tycker om och vara i oförskämt bra skick är en otroligt härlig känsla som är svår att beskriva.
Visst, det är inga bra tider jag gör mina utmaningar i förhållande till andra deltagare men det känns faktiskt inte som det viktigaste i dagsläget. Det viktiga är att jag sätter upp mål som jag kan genomföra och som tidigare inte varit görbara. Det är tävling mot mig själv som gäller ett tag till.
Jag är ytterst tacksam att jag håller så bra som jag gör fysiskt. Visst gör det ont emellanåt och det är inte alltid askul att ge sig ut på ett löppass i vare sig 27-gradig värme eller 10 minusgrader men än så länge har jag inte ångrat något träningspass :). Det är trots allt bra mycket trevligare att ta sig an vardagen med den fysik jag nu har plus att jag fått ett fritidsintresse som heter duga. Detta trots att jag ibland får klä mig i rosa badmössa och raka benen så att benhinnemassagen hos Naprapat-Marcus ska bli mindre smärtsam.
Årets mål att genomföra Vansbro Triathlon är uppnått och nu rullar jag vidare mot nästa mål och hoppas att träningsglädjen och intresset håller i sig minst tre år till :). Tack till alla som hejar på och inspirerar till att hålla kursen på min nya livsstil!
Ha en skön måndag!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Bra jobbat!
SvaraRaderaTack Mats - det känns lite overkligt men förstås väldigt roligt att ha tagit mig dit där jag nu är :-). Hoppas det går bra för dig. Såg att du börjat blogga igen :-). /Affe
Radera