...det gick till men av någon anledning så är verkligen fredagsmorgnarna något jag ser fram mot. Just denna årstid när det är riktigt mörkt när man kommer till parkeringen vid Hammarbybacken och inte ens ser backen vi strax ska ge oss på. Efter en kortare uppvärmningsjogg på knappt 2km så är det dags att greppa stavarna och påbörja skidgången och nu bara 10 minuter senare kan man faktiskt ana vägen uppför backen. De två första svängarna upp är lite sega men de tre påföljande går av bara farten och vore det inte för att det var dags för att jobba skulle jag gärna tillbringa någon timme till ute i den härliga höstluften. Men vad hände egentligen! Jag i Hammarbybacken klockan 06:30 med en puls hög som bara den och med svetten flödandes utefter ryggraden när jag hade alla möjligheter att fortfarande ligga hemma mellan lakanen och sträcka på mig :-0! En anledning är att jag mår jäkligt bra av min nya livsstil. En annan är:
Målbilden jag har i skallen av det jag har framför mig i augusti nästa år gör det så självklart att göra det där lilla extra i träningen. Jag bara ska bli en Ironman och även genomföra tävlingen med någorlunda värdighet och känsla av en trevlig upplevelse :)! Idag var det extra kul att cykla iväg till backen. 05:55 knackade nämligen Åke på dörren hemma för att göra sällskap på fredagsmyset :). Vi svepte varsin espresso och gav oss iväg likt två skolpojkar som lite olovandes skulle ut på bus ;).
Det är inte bara till Hammarbybacken vi kommer att göra sällskap utan det blir även till startlinjen i Kalmar nästa år! Nu köööör vi Åke!
Ha en skön natt mot lördagen!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar