En helt vanlig dag...

...där jag höll på att vika ner mig pga lite busväder!

Det var så nära, så rysligt nära att jag skulle ta ett bekvämare färdmedel än benen till jobbet idag. Det var kallt, det var blött och det blåste. Men jag har en lättviktsregnjacka, grova löpardojor och framförallt så har jag bestämt mig! Ingenting ska få stoppa mig från att ta mig till en något bättre form än den jag just nu har.

Det går fort utför när det väl börjat. Jag menar då det här med vad jag stoppar i mig för energi. Och med utför menar jag sådant som jag inte mår särskilt bra av långsiktigt. Visst kan det tyckas överdrivet att sluta med chips, jordnötter, läsk, knäckemackor i lååånga rader innan middagen men är jag nu som jag är dvs. inte en måttlighetsmänniska så blir det att välja mellan på- eller avknappen. I går slog jag på knappen för att äta bättre samtidigt som jag slog på knappen för att träna mer regelbundet. För mig går de här två beteendena hand i hand. När jag konsumerar livsmedel som jag mår bra av så blir det roligare att träna och när jag tränar regelbundet så blir det per automatik att jag äter bättre (dvs. vad jag anser vara bättre).

Känner verkligen idag i kroppen att det jag byggt upp med träningen är till en viss del färskvara. Jag har en helt galen träningsvärk i benen efter gårdagens lite kuperade joggingrunda och dagens transportlöpning till jobbet. Det som under perioder av regelbunden träning är "vardagsmat" känns nu helt crazy.

Eftersom jag tryckt av knappen för vissa energikällor så tar det ett tag nu innan jag besöker såna här ställen igen:


Men det ska även bli lite mer av det här:


Ha en fin måndagskväll!

Vad hände egentligen...

...med bloggandet?! Ja den 30:e juni var sist jag skrev ett inlägg och det har hänt både stort och smått sedan dess. En Ironman i Köpenhamn avklarad i slutet av augusti och sedan inget mer lopp eller andra större äventyr. Någon gång i början på sommaren började jag tappa sugen och fokuset. Massor på jobbet, en hel källare i huset som grävdes ut och totalrenoverades (ej klart än...) samt en hägrande Ironman som jag kände att jag inte gett den träning som jag ansåg att jag borde gjort. Det blev helt enkelt lite för mycket.

Men jag tycker om att skriva och jag känner att det är dags att ta ta tag i detta igen för att det faktiskt är kul. Det är inte bara kul att skriva utan det ger mig även inspiration till att både få mer fokus på träningen och på det jag stoppar i mig för att må så bra som möjligt.

I morse efter att ha vaknat som ett riktigt åskmoln sa min kloka hustru till mig att det kanske kunde vara en bra idé att jag tog en liten runda medan äldsta dottern var och tränade sina smågymnaster. Då hände något märkligt...Jag lyssnade på hennes ord (vilket jag ganska ofta gör) och följde hennes rekommendationer, vilket kanske inte är så märkligt ;). Nej det som hände och som jag reagerade på var känslan jag fick medan jag bytte om till träningskläder. Tänk den glädje som man ibland kan se hos en hund som ser sitt koppel plockas fram och blir sådär glad så att den viftar på svansen. Ungefär så kände jag mig när jag var klädd och klar. Iväg till Hammarbyhöjden och parkerade och stack iväg helt utan plan mer än att bara lufta mig. Lugnt och fint blev det och innan jag visste ordet av så hade jag tagit mig upp och ner för Hammarbybacken två gånger och lufsat runt i en timme på de fina spåren i krokarna vid Hammarbyhöjden och Sicklasjön. Åskmolnet jag vaknat med kring huvudet var som bortblåst och en skvätt färgfilm hade ersatt det. Hade torr tröja med mig och bytte om när jag kom tillbaka till bilen och sedan gick jag och Ebba och tog oss varsin välförtjänt after training kaffe :)


Jag hoppas nu att jag så smått börjar om (igen) och får många härliga timmar framöver med träning av olika slag och att det blir lite mer fokus på det som jag mår bra av :)

Ha en fin söndagskväll!

Vansbro Triathlon 2015...

...är absolut värd ett par rader här på bloggen.

Packade bilen på fredagen med allt som behövs för en halv Ironman dvs diverse utrustning och min egen hejarklack :)


Tog det rysligt lugnt på fredag förmiddag och vi kom iväg först 11:38. Massor med resor i jobbet till Finland, renovering av källare har slitit en del på mig under våren så om det går att ta det lite lugnt så försöker jag verkligen med det. Som extra pepp inför Vansbro triathlon, som är halv Ironmandistans dvs 1930m simning, 90km cykel och avslutningsvis 21,1km löpning, så tog jag självklart med en del prylar från IM i Kalmar. Även kolhydrater dracks ur flaska med den magiska symbolen ;)


Första stopp blev redan i Enköping där vi lunchade och tjejerna rejsade lite cykel. Kul idé med arkadspel där man faktiskt måste kämpa lite fysiskt också.


Förra året så bodde vi på ett trevligt vandrarhem i Äppelbo som ligger 13km utanför Vansbro och vi bokade rum där även i år. Lite överraskande så fick vi samma rum (Astrakan) som 2014 så det kändes som hemma och bara att installera sig och sedan sticka in till Vansbro för att hämta ut startkuvert och gå på pre-race möte.


Mr Triatlhon/tävlingsledaren inledde med att meddela att det skulle bli full distans på simningen eftersom det var 14,3 grader i älven och gränsen var 14 grader...gulp...mina simspöken vaknade till. Varför ska det vara så?! Känslan av att krypa ner i kallt vatten och simma typ 2km - hur obehagligt kan det vara liksom? Hur som helst så åkte vi hem till Äppelbo och Astrakan-rummet för att förbereda utrustningen.

Lördagmorgon och Race day! Allt klart med utrustning och en ordentlig frukost intagen men det är en sak som stör mig och det är simmomentet. Det liksom ligger där och gnager och jag har jäkligt svårt att förlika mig med att jag faktiskt ska simma i det kalla, svarta vattnet. Har ju tidigare simmat mer än dubbelt så långt i öppet vatten. Måste vara min upplevelse från Vansbro triathlon 2013 när jag på simmomentet hade en riktigt dålig simupplevelse med hyperventilering och så smått panikartad start. Jag bestämmer mig för att det ska bli bra och att jag ska ta det VÄLDIGT lugnt de första hundra simtagen. Bara att jag bestämt mig och har en plan gör mig lugnare och jag slappnar av och installerar mig med cykel och utrustning.


Dags för dagens pre race möte som hålls utomhus i det fantastiska vädret och nu börjar det kännas riktigt bra och en känsla av att det ska bli kul infinner sig :) Fick även chans att växla några ord med Claes Björling.


Dags för start och 12:15 kliver jag i med planen om att ta det lugnt. Det funkar, ingen panik och jag blir nästan förvånad över att det inte är kallare än vad det är. Visst händer och fötter domnar av men det funkar och jag simmar in ett par minuter över min måltid som var 45 min. Har hyfsat flyt i T1 och är iväg på cyklingen med en målsättning att verkligen jobba för ett snitt på 30k/h. Vid första vändningen ligger jag på 29,5 och trampar glatt vidare. Betydligt bättre flyt på cyklingen än tidigare år trots minimal cykelträning och jag landar på 28,7 i snitt. Får till ännu en bra växling och ger mig av ut på löpningen.


Det går bra och snittar de första kilometrarna på 5:15-5:30 och den första milen klarar jag av på ca 57 min. Känner mig lite stel i höfterna och tar det lite försiktigt men en del vätskepausar och trillar in i mål med en halvmara avklarad på 2:07:38 och en totaltid på 6:11:12. Målet var under 6 timmar men lika glad var jag över en grymt fin dag med en massa triathleter som peppar varandra och kämpar o sliter med att ta sig runt. Att även göra en sån här tävling tillsammans med MarathonÅke och en grym hejarklack satte extra guldkant på dagen. Här alla samlade utom Malin som står för fotot.


Stort tack till alla som peppar och hejar. Tack extra till Ebba och Malin som tagit bilder till detta inlägg :)

Nu lyfter jag blicken fram mot 23:e augusti då full IM-distans står på schemat och ska genomföras i Köpenhamn.

Ha en skön natt!

Det var minsann inte...

...inte igår jag skrev några rader här på bloggen. Har inte lagt av men det blir så gärna en del instagrammande istället. Kollade just lite statistik och kunde glatt se att jag med en hel vecka tillgodo redan passerat juni 2014 i löpdistans. Det som blivit lidande är tyvärr cyklandet. Min 10-milare på midsommarafton blev helt enkelt inte av. Jag gjorde ett klenbryt på grund av vädret. Även om jag gjort hemska cyklingar på 10 mil tidigare i regn, hagel och blåst så ville jag inte sabba resten av midsommarafton med att vara frusen och som en urvriden trasa. Kan säga att det var lite velande fram och tillbaka när jag kl 06:00 var uppe och gjorde en bedömning av vädret innan jag kröp ner mellan lakanen igen :-0 Packade istället med mig löpargrejer när vi på förmiddagen tog bilen till Strängnäs för att fira midsommar. Vädret var över förväntan och inget regn på hela helgen förutom när jag på midsommardagen drog på mig löpargrejerna och skulle sticka ut på en runda. Då minsann öppnade sig himlen och duschade på ordentligt på mig och svågern som även han var med på rundan. Kände lite lätt blandning av olust pga regnet men samtidigt vällust av ett lite högre tempo som satte fart på lyckokemikalierna i kroppen. Riktigt glad var jag när jag stannade klockan på under 30 min på 6k. Hann bara sätta mig ned på altanen så avtog regnet och solen tittade fram.


En snabb dusch och sedan fiske med tjejerna mina :)


Blev en riktigt bra midsommar med nära och kära :)

På lördag är det dags igen för Vansbro Triathlon som är halv Ironmandistans och i år har jag inte enbart fått med mig familjen som hejarklack utan även Åke hänger med för att tävla. Ser nu fram mot helgens batalj som bara inte kan bli sämre än förra årets då vädret var rent bedrövligt förra året

Ha en skön kväll och hoppas Gustaf S fick ett härligt asfaltstugg :)!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jomenvisst mars tog...

...sig till slut och jag fick faktiskt till några fler kilometer löpning mot mars 2014. Gröna staplar i år och grå föregående år.


13 mil slutade mars på och det syns rätt tydligt i diagrammet att det inte blev många mil vare sig i januari eller februari. Det kändes verkligen ett tag som att det aldrig skulle släppa men så vände det och jag får nu lite kontinuitet på löpandet igen :). Men visst är det motigt ibland och alla pass är inte riktigt så roliga som jag skulle vilja men jag vet att varje kilometer som blir av nu gör att dagen det är dags för marathon eller Ironman blir så mycket trevligare :). Idag blev det två löppass. I morse tog jag en liten omväg till jobbet och fick ihop 7k men när jag skulle hem tog jag närmsta vägen på 5,5k. Det var tungt och slitigt båda vägarna och jag kom på mig själv med att jag före min första Ironman förra året då tänkte att "om jag ska klara en Ironman måste jag bita ihop på de lite tyngre träningarna och kämpa på trots att det går tungt". Det jag nu tänker efter att ha genomfört en Ironman är nästan likadant för nu är det "jag har ju faktiskt klarat en Ironman så vad är det här att gnälla över - bara att bita ihop och köra!" Lite festligt hur det här med motivation funkar i praktiken :)

På distansfronten har jag nu nått fram till att ligga på 16k vilket jag gjorde i måndags och det är faktiskt bara lite kortare än var jag borde vara i dagsläget men jag smyger vidare med en liten ökning varje helg nu och räknar iskallt med att kunna få till ett eller ett par pass på 30k innan det är dags att ställa sig på startlinjen för Stockholm Marathon 30:e maj.

Ha en skön torsdagskväll!

Söndagens Premiärmil..,

...blev inte bara den 4:e i ordningen för mig. Det blev även den blötaste och kallaste :-0 Jag, Marathon-Åke och Pryl-Peter trotsade vädrets makter och begav oss ut mot Frescati för start kl 12:00. Det regnade och blåste samt var inte många grader över nollan på termometern. Ja lite som Siljan Runt 2012...Lämnade in väskan med överdragskläder så sent som möjligt och det var i precis rättan stund som jag och Åke kom joggandes till starten. Peter var lite mer förutseende och lämnade in sina grejer precis innan kön from hell uppstod vid inlämningen. En minut innan starten gick slank vi in i startfållan med iaf några hundra meters uppvärmning innan. Passet för mig dagen innan hade gått mycket bra och jag hade en liten liten tanke på att försöka persa på milen. Jag kände dock ganska snart att ett 4:40-tempo slet alldeles för mycket på mitt inte helt återställda ben så jag slog faktiskt av på tempot och la mig på en nivå som kändes helt ok. Det kändes dock lite konstigt att inte ta i för kung o fosterland med metallsmak i käften. Jag har ju vid de tidigare loppen lyckats persa på milen men nu fick jag istället se det som ett bra träningspass istället för en tävling mot mig själv. Trots det usla vädret så blev det faktiskt ett riktigt behagligt lopp för efter några kilometer så hade värmen i kroppen infunnit sig och det var bara att köra på. Kul var att en av oss persade och det var Pryl-Peter som satte en riktigt bra tid med 47:32. Marathon-Åke som legat sjuk veckan innan rumlade in på 49:32 och joggade (kändes det som) in på 52:32. Väl i mål var det bara att så fort som möjligt få fram torrt ombyte för det går snabbt att bli kall när man väl stannat. Medlemmarna i Örby Runners blev hyggligt förtjusta när de hittade en trappuppgång att byta om i och det var inga ledsna miner direkt även om fotografen ser lite sammanbiten ut :)


Nu laddar vi om och förbereder oss för den lite längre distansen 42,2km den 30:e maj då Örby Runners ställer sig på startlinjen för Stockholm Marathon :)

Tack Peter och Åke för en blöt och trevlig löparsöndag :)!

Ha en skön tisdagskväll!

Långlunch med coach...

...Roger innebär knappast någon flashig restaurang där det serveras affärslunch. Nej då, det innebär ombyte till cykelkläder upp på MTB:n och iväg till Hammarbybacken :). Först en uppvärmningsrunda på ca en kvart längs med Sicklasjön och sedan dags att ge sig på backen med stort B! Målet var 4ggr upp i tredje backen till vänster om liften. Jag kom nästan hela vägen upp den första gången men benen så stumma att jag knappt kunde klicka ur pedalerna. Detta gjorde att jag valde att köra de resterande 3 gångerna på baksidan av backen. Varje uppförsfart tog där ca 4,5 minut och det forsade duktigt med mjölksyra i låren varje gång men på nervägen återhämtade jag mig fint så det funkade bra :). Det blev ett kvalitetspass som heter duga för min del. Känns bra att nu även vara igång med cykelträningen och nästa gång i backen ska jag trampa upp hela vägen även på framsidan :)

Och jorå lite svängningar i pulsen blev det i backen...



Ha en skön torsdagskväll!

Drog ut på att ta tag...

...i dagens träningspass men när jag väl kom iväg blev det riktigt riktigt bra :) Skjutsade yngsta dottern till hennes träning i Åkeshov och sedan stack jag iväg på en löprunda. Är nu så pass bra i benet så på helgerna blir det nu ett långpass och idag var det dags att prova på 15k. Har inte varit uppe på den distansen sedan ledigheten i jul/nyår och det kanske var därför jag drog ut lite på det idag. Kanske rent av lite rädd att det inte skulle funka...Hur som helst så tänkte jag att jag skulle springa 7,5k i en riktning och sedan samma väg tillbaks. Tyckte det då var lite listigt att springa mellan Åkeshov och Hässelby bredvid T-banan för säkerhets skull om benet skulle lägga av eller börja knorra. Men det visade sig att jag inte behövde ta T-bana tillbaka utan jag höll ihop fint. Har nog aldrig sprungit en så rak distans tidigare :)


Blev en fantastiskt fin "raka" med sol och någon minusgrad. Det snöade lätt första biten men det slutade ganska snart. Glömde pulsklockan hemma så jag hade inget att titta på och bestämde mig för att springa i ett behagligt tempo. Var lite stel de första kilometrarna men det släppte när jag blivit varm och det var ingen smärta att tala om. Jag hade Endomondo på i telefonen som låg i mitt FlipBelt och jag hörde hur rösten mumlade lite när jag passerade varje ny kilometer. Det blev ett hyggligt jämnt tempo med långsammaste kilometer i 6:05 och snabbaste i 5:37-tempo. Måste säga att det mest kändes som jag joggade omkring och njöt hela vägen :) Väl tillbaka i Åkeshov efter 15,5k på 1h29min var jag riktigt hungrig och passade på att ta en ordentlig macka och en kaffe medan jag väntade på dottern.


Nu några timmar efter träningen kan jag känna att det stramar en del i benet men absolut helt ok. Blir vila i morgon bortsett från några mindre rehabövningar och lite annan styrka med familjen :)

Ha en skön lördagskväll!

Jomenvisst jag har...

...kravlat mig en bra bit upp ur svackan jag befunnit mig i alldeles för länge. De stela krampande bakre lårmusklerna börjar bli som de ska igen och det smärtar inte att springa längre. Är nu mest lite stel på baksidan av höger knä och i övre delen av vaden. Har faktiskt sprungit någorlunda normalt förra veckan och avslutade den med ett 12k pass där de första 6k gick ordentligt lugnt och fint och de avslutande 6k i dryga 5-tempo. Planen är att ta det fortsatt lugnt mars ut och sedan gasa på lite successivt från april med lite intervaller och annat skoj. Distanspassen på helgerna kommer att ökas på med någon kilometer i veckan så att jag ska komma upp i minst ett 30k pass innan Stockholm Marathon 30 maj. Så jäkla kul att se ljuset och få locka fram lite endorfiner igen. Fick ihop 42k löpning förra veckan vilket jag är rysligt nöjd med just nu = glad gubbe :)


Ha en skön tisdagskväll!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lätt upprymd är jag...

...efter dagens löprunda :) Kan det vara sant att jag börjar få upp näsan ovanför kanten på djupa svackan jag befunnit mig i så länge nu. Jag hoppas sannerligen det för idag var det fantastiskt då jag faktiskt kände lite löparglädje. Var på födelsedagsuppvaktning av svägerskan och jag hade lite försiktigt frågat om det eventuellt stod löpning på schemat för födelsedagsfirandet och det gjorde det faktiskt. Packade alltså med mig löpargrejerna och sa även till Malin att göra så. Sen var vi tre stycken som efter fikat stack ut på en liten sväng. Det blev 5k i mycket lugnt tempo och jag var så förvånad att det inte gjorde ont i benet när vi tog de första löpstegen. Ja ja tänkte jag det kommer nog...men det kom aldrig :) Visst var jag stel som ett kassaskåp men vad gjorde det när det var smärtfritt! Fick genast hopp om att kunna börja planera träning på riktigt. Nu gäller dock att jag inte drabbas av för mycket iver. Måste fortsätta ta det lugnt o fint några veckor till och hålla nere farten och inte öka på distansen för snabbt. Ska även fortsätta med mina rehabövningar. Även om de känns löjligt enkla så gör de förmodligen stor nytta. Nu blir det sänggång och jag är ytterst spänd på hur det kommer kännas i morgon bitti. Så här glada kan man se ut efter en födelsedagsjogg.


Ha en skön lördagskväll!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lätt dizzy i kolan nu...

...efter en timmes simning. Det var bra längesedan jag masade mig iväg till simhallen men idag blev det iaf av. Hör och häpna så tog jag faktiskt några timmar ledigt från jobbet efter lunch. Först utvecklingssamtal med yngsta dottern och sedan iväg på tandläkarbesök med henne och sedan direkt till simningen. Tjejerna hade med sig en kompis och de simmade 2x200m vilket är rätt hyggligt av dem tycker jag. Ebba klämde ytterligare några längder. Självklart förärades tjejerna efteråt med årets simborgarmärke :).


Även om det var ett tag sedan jag var och simmade så sitter det där - frisimmet. Lite som med cykling antar jag dvs har man en gång lärt sig så har man :).

Var hos Chiropraktor-Marcus i morse och han tog sig an min hamstring som spökar. Fick mig en rejäl omgång i form av massage och mobilisering av knät. Fick mig även en omgång mentalt eftersom jag slarvat med de rehabövningar som jag fått mig tilldelad. Ok jag backar även här och ska nu dagligen köra Diver och en övning för knät där jag har ena foten på en stol och den andra foten på golvet. Sedan ska jag vrida med händerna på vadmuskeln samtidigt som jag gungar lite framåt (ja försök förnimma dig den bilden om du kan ;)).

Blir nog inga svårigheter att falla i sömn i kväll. Blir för sjutton mer trött av en timmes simning än av en timmes löpning.

Ha en skön tisdagskväll!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Inte bara jämmer & elände...

...men lite gnäll och funderingar måste jag kosta på mig ;) Blev vila igår efter 10k löpning i förrgår och konstigt nog hade jag mindre ont efter löpningen än innan och under passet. Motsvarande inträffade idag när jag tog en runda på den kuperade sidan av Årstaviken. Stel som ett kassaskåp när jag stack iväg och inte helt smärtfri men efter ett par kilometer i lugnt tempo kändes det mycket bättre och efter en halvtimme kändes det riktigt bra. Det är som att när jag blivit uppvärmd så försvinner inte bara stelheten utan även smärtan. Har varit rätt flitig med foamrollern och även använt lacrossebollen en del. Det är inte skönt vill jag lova men jag testar väl ett tag och ser vad det blir av det hela, det verkar inte bli sämre iaf :)


Blir även en del dynamiska stretchövningar för hamstrings och massage 1ggr/veckan. Svackan ska snart vara ett minne blott!

Passade även på att investera i ett par nya dojor igår. Har kört på Mizuno de senaste tre paren och det blev det även denna gång. Kanske inte de snyggaste men de är ju så sköna och när de var nedsatta med några hundringar så fick det tala före looken ;)


I morgon är det dags för Chiropraktor-Marcus igen så får vi se om det kan ta mig ännu ett steg ut ur svackan :)

Ha en skön måndagskväll!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Måste backa bandet lite...

...och få lite perspektiv på träningen efter dagens blogpostutbrott. Visst är det trist när det inte blir som jag tänkt men på dagens runda tänkte jag på detta; Första gången jag sprang ett lopp överhuvudtaget var i mars 2011 och det var Premiärmilen på Djurgården. Då sprang jag på 56:41 och kommer ihåg att jag hade sjukt ont i ett knä och jag var så himla glad att jag satte PB på milen . Året därpå blev det ingen Premiärmil för mig då jag var relativt nyopererad i foten. 2013 var det dags igen och jag kutade på som en galning tyckte jag och satte PB igen och den här gången kom jag in under 50 min och det kändes magiskt. Förra året var det dags igen för Premiärmilen och jag persade även då på milen med tiden 46:35 (på min klocka). Ja med detta i tankarna så är jag rätt tillfreds med att jag idag på väg ut ur svackan jag är i sprang på 56:38 och upplevde det som jag joggade lite. Inte ens flåsig men ack så stel och inte helt utan känningar i benet men det är på G nu jag ska ur eländet och jag kommer inte bli besviken om jag inte persar på Premiärmilen i år. Det kanske helt enkelt blir en härlig runda ute vid Frescati i dagens mystempo som för mig 2011 var jäkligt snabbt :).


Ha en fortsatt skön lördagskväll!


Posted using BlogPress from my iPhone

Starten på år 2015 har...

...sannerligen inte blivit något jag har haft högt upp på min önskelista. Har nu varit en tränande varelse i 4,5 år och de senaste två månaderna har varit sämsta tänkbara träningsmässigt under den perioden. Nåja 2012 efter att jag opererat högerfoten två dagar efter Vasaloppets öppet spår var väl ingen höjdare heller men det var ett planerat avbrott och nödvändigt då foten var riktigt miffad. Har nu även på kort tid lyckats dra på mig ett par förkylningar och halsont. Nu räcker det, jag pallar inte mer JAG VILL OCH SKA igång igen! Inte nog med att jag haft kroppsbekymmer så har jag även lyckats rubba balansen för hur jag försöker leva ett dygn. Har som mål att leva efter 33%/33%/33% dvs 8 timmar sömn, 8 timmar jobb och 8 timmar vila. Tyvärr har detta blivit ordentligt snedvridet och tiden för vila framförallt sömnen har fått stryka på foten. JAG VILL OCH JAG SKA ta tillbaka balansen. Innan jag började träna ordentligt hade jag ingen koppling i hjärnan som förstod att träning ger energi så att jag orkar mer och presterar bättre inte bara som triathlet utan i allt som t.ex. att vara en bra familjemedlem och en effektiv medarbetare. De senaste veckorna när jag mått som en hög skit är så fruktansvärt självdestruktiva och svackan jag har varit i känns verkligen djup. Jag hatar svackor och JAG VILL OCH JAG SKA ur den här jävla svackan! Jag vet att jag är person som inte är så mycket för "lagom" och det får ju svackor att kanske upplevas oproportionerligt djupa i andras ögon men livet för mig efter att kommit igång med alla roliga grejer är ju så färgrikt. Det svart-vit-gråa kan dra åt helvete för JAG VILL OCH JAG SKA ha Färgfilm!



Ha en skön lördag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jamen tjohej...

...vilken kväll det blev! Kände liksom redan någon gång på eftermiddagen att det liksom kliade lite i benen. Det var dom ett sug liksom att jag ville ut och springa liksom. Har inte känt det på ett bra tag eftersom benet har trilskats med mig sedan nyår men idag var det annorlunda. Redan innan middagen drog jag på mig löparkläderna utifall att känslan skulle försvinna för då skulle jag sticka ut i alla fall. Laddade på ordentligt med käk och för säkerhets skull drog jag en asfet semla till efterrätt bara för att jag kan. Det var som om kroppen visste vad som skulle komma och förstod att jag behövde lite raketbränsle. Det blev en helt magisk runda, inte toksnabb men med en otrolig feeling. Kändes som jag hade fjädrande dojor som bara sköt iväg löpsteget, mjukt, lugnt, härlig andning i takt med löpningen. Ja ni som vet ni vet :) flera kilometer gick i 5:20-tempo (Garmin) och rundan på 10k slutade på 54:21 och jag kände mig inte ens ansträngd - yes I'm back :)! Nu gäller det bara att inte drabbas av övertro på mig själv och fortsätta med mina rehabövningar och fortsatt besöka Massage-Marcus som verkar kunna uträtta mirakel ;) Jag vill så gärna hålla kvar och komma ihåg känslan av löpsteget jag hade ikväll och ta med mig det på nästa runda. Jag är lyrisk och hoppas verkligen att Ironmanträningen nu kan börja på riktigt!

Sur gubbe före löprundan..,


Glad gubbe efter löprundan..,


Ha en skön kväll!

Vilken helg det...

...har varit :)! Trodde mitt ben hade blivit bra igen men efter fredagens löpning till och från jobbet blev jag varse att det inte riktigt var bra än...Baksida lår och vader är stenhårda och baksidan av höger knä är fortfarande irriterat av den förmodade slemsäcksinflammationen. Det fick bli en helg utan löpning helt enkelt.

Lördagen blev trots utan träning en riktig höjdare. Jag och Ebba hade studiehörna i bra många timmar. Vi pluggade både SO och NO samt funderade tillsammans på bra sätt att planera sin tid. Jag fick inte bara en repition av judendom och atomers uppbyggnad utan vi har nu även kommit fram till ett koncept vi kallar "Time Management for Kidz". Hur kul som helst! Vi försöker på ett bra sätt med kalenderfunktionen i datorn och telefonen visualisera hur de kommande veckorna ser ut och hitta lämpliga lediga tider i kalendern för de olika uppgifterna som ska göras. I morgon ska vi tillsammans titta på vilka veckomål som ska vara uppnådda för nästa vecka och sedan plotta in i kalendern när det passar att göra de olika delarna.

Idag blev ytterligare en riktigt bra dag. Startade med lite sovmorgon och sedan en lätt frukost för idag skulle vi äntligen ta oss till Långbro Värdshus för familjebrunch :) Det överträffade verkligen mina förväntningar. Maten var verkligen superfräsch, personalen så himla trevliga och barnen verkade också tycka att allt var bra :) Vi satt och hade det mysigt i nästan två timmar innan vi mätta och nöjda tog oss hem igen.

När vi kom hem hade Ebba önskemål om att vi skulle vara ute och hitta på något kul i snön och jädrar vad vi hade skoj! Det hela slutade med att vi hade byggt något iglooliknande där vi satt i och drack varm choklad och te. Det blev några timmars skottande och grävande :)


Avslutar nu kvällen med lite egentortyr av lår och vader med kaveln och lacrossebollen...


Ha en skön söndagskväll!

Pallade inte mer så jag...

...knallade iväg till Naprapat-André i Sjöstaden idag för att försöka få någon form av dom och förhoppningsvis lite hjälp med mitt ömma ben/knä. Efter noggrann genomgång av rygg, ben och fötter kom det..."du kan vara lugn det är inget fel på knäna - menisk och korsband ser hur fina ut som helst". Jag blev vansinnigt glad och lättad av dessa ord och när jag fick reda på vad det var tyckte jag det kändes helt ok. Det verkar vara en inflammation av en slemsäck som gäckar mig och min löpning :). Detta var precis vad coach Roger hade sagt men jag är nog glad att det var André som behandlade mig och inte coachen ;). -Har du något emot nålar sa André. -Nej det tror jag inte sa jag utan se bara till att få ordning på eländet tack! Sen åkte det fram akupunkturnålar, kavlar, hårda nypor och så satte han igång. Skulle nog ha haft en träpinne att bita i emellanåt  när jag bet ihop av den minst sagt omilda behandlingen. Det knakade och knäppte både här och där och låren kavlades på både fram- och baksida så tårarna rann. Fick sedan med mig några rehabövningar som jag skulle kombinera/värma upp med innan korta joggpass till att börja med. Utan att ha tränat så kan jag säga att jag har duktig träningsvärk som nu kommer smygande på mig men det bästa av allt är att jag redan känner mig bättre i knätrakten :)

Nu kör vi! (igen...)

Ha en fin måndagskväll!

Dags för en svacka...

...blev det efter jul o nyår. Fick några härliga löppass bla en Halvmara i 10 minusgrader med Åke och ett annat härligt långpass med Peter. Blev även några kortare löprundor, en skridskotur  och ett par långpromenader under helgerna. Men så helt plötsligt rasar benen samman. Har haft kopiöst ont i vader, baksida lår samt i baksidan av höger knä. Bara att dra i handbromsen och vila. Vet inte riktigt vad som hände men en teori är att jag kört med löparbroddar och då kanske fått ett litet annat löpsteg. Nu är det väl inte så mycket att hetsa upp sig för med några dagars vila då det är den 8:e januari idag och jag sprang 18,5km den 4:e januari men när man är igång är det lätt att bli fartblind. Fick lite massagehjälp av bästa bagaren här hemma för att bli lite uppmjukad ;) 

Nu har i alla fall smärtan börjat lägga sig och det blir ett litet styrkepass i morgonbitti. Eller litet kanske är fel uttryckt när det handlar om PowerFit...nåja vila från löpning blir det i morgon hur som helst, tar MTB:n till träningen ;)

Ha en skön torsdagskväll!

Dags för lite tillbakablick...

...på träningsåret 2014 (och kika lite på vad som är inplanerat 2015) :)

-Löpning 118 mil

-Cykling  219 mil

-Simning. 2,4 mil (pinsamt lite)

Ja det blev en del och även om jag inte är mycket för nyårslöften så kan jag väl fortsätta med det jag haft de senaste åren - nämligen att inte sluta livsstilsomställningsresan ;) 2014 innehöll lite mer löpning än året innan och cyklingen var ca en Vätternrunda mindre än 2013. Även om simningen var blygsam med bara 2,4 mil så var det mer än 2013 års insats. Det var dock först i år som jag kände mig bekväm med att simma i öppet vatten och jag ser faktiskt fram mot våren då simningen ska få starta lite tidigare än vad den gjorde 2014.

I pipeline för 2015 ligger då inplanerat:

Maj - Stockholm Marathon

Juni - Vansbro Triathlon (Halv Ironman)

Augusti - Ironman Köpenhamn

Första året sedan jag började träna som jag inte har något inplanerat i Vasaloppsveckan och det känns lite konstigt men samtidigt helt okej med tanke på den milda vinter vi har. Det kommer bli fortsatt fokus på löpningen samt att jag kommer köra mer styrka i form av PowerFit med Hammarbygymnasterna :) Idag har jag äntligen fått cykeln i trainern så några timmar i den ska det väl hinna bli innan våren kommer. Ännu inte anmäld till några millopp löpning men jag skulle bli förvånad om det inte blir något sådant. Premiärmilen på Djurgården är ju himla trevligt :)

2014 planade ut lite i och med att jag genomförde min första Ironman. Även om det var en grymt fantastisk upplevelse så gick luften ur mig en del. Anmälde mig ganska omgående efter den till nästa och nu börjar det faktiskt kittla en del och jag har vid några tillfällen fantiserat lite om löpningen i Nyhavn och förnimt känslan av att komma in på målgången. Men nu tar vi en sak i taget och börjar bygga vidare på det jag hittills skapat :)

Önskar alla en god fortsättning och ett härligt träningsår 2015!