...veckor" sa läkaren som opererade mig i tisdags när jag frågade honom när han trodde jag skulle vara igång igen. Med det menade han att jag inte skulle fungera "som vanligt" under den tiden. Ja, ja tänkte jag då - jag är nog igång snabbare än så...det är ju bara en fot som opererats och inte skallen... Fattar först nu vad han menade. Jag var nog lite överoptimistisk med en bild av mig själv i Stålmannen-dräkt. Känner just nu att jag håller på att bli ett med soffan som varit min lägerplats sedan tisdagskvällen. Så fort jag inte har foten i högläge känns det som den ska explodera. Kanonfint väder som jag tyvärr inte kan njuta av. Sömnen på nätterna är allt annat än bra och det blir en slummer lite då och då. Positivt i dager jag kommit igång och kunnat läsa de 40 första sidorna i min nya bok Born To Run - jakten på löpningens själ. Den verkar riktigt bra :-)! Finns väl risk/möjlighet att jag får läsa den flera gånger eftersom jag inte är helt klar i knoppen... Nu tar jag iaf av mig Stålmannen-dräkten och inser att det här kommer att ta en stund längre än vad jag trott. Finner mig i att soffan är min plats ett tag till och att det blir bäst att ha foten i högläge.
Ha en skön fredag!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar